Jag kom just på att någon, om nu någon verkligen läser min blogg :) kanske tycker att jag som Socionom och Socialarbetare borde ha en massa saker att säga och tycka om dessa ungdomskravaller som nu varit aktuellt.
Det var ju mycket på gång i tre dagar i London och nu i andra städer. Jag var ju ganska personligen utsatt också med tanke på att de slog sönder området precis runt mitt hem och skrämde skiten ur mig, de fick plundra runt fyra timmar innan en enda Polis kom. De var väl upptagna med kravaller på andra mer centrala områden.
Om sanningen ska fram så har jag inte så mycket att säga om det just nu, vi håller på att drunkna i allas åsikter om det ändå. Jag orkar inte bry mig, jag kanske reflekterar över det senare.
Visst har jag väl mina egna funderingar, men de är inte så politiskt explosiva, hatiska eller förstående eller ens så komplexa som alla andra verkar vara dessa dagar. Jag är nog en ganska trist pragmatiker för det mesta, jag försöker undvika att tillskriva personer eller grupper generella åsikter eller motivationer. Det verkar dock inte andra ha så svårt med att göra.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment