Det här med vad domstolar och advokater

Ibland har jag svårt att förstå vad som händer med de utredningar som jag sänder in till domstolarna, alltså innan slutförhandlingarna.

Jag har ingen omfattande erfarenhet av domstolsförhandlingar från Sverige, jag tog ett bara ett par ärenden till det steget när jag var verksam i där.

Här i UK verkar det ofta vara långa och komplexa förhandlar mellan de olika representanterna, advokaterna för de olika parterna, ungefär en halvdag innan det ens börjar i själva rätten. Jag vet inte om det är så det sker i Sverige också i lika hög grad.

Det är också alltid olika advokater som företräder en part i domstol och den advokat som förebereder handlingarna och sköter ärendet mellan förhandlingarna, solicitor och lawyer/advocate. Vilket för mig verkar lite konstigt, föräldrarna träffar in sin representant i domstol bara vid förhandlingarna och har kontakt med den andra advokaten eller juristen som handlägger ärendet mellan förhandlingarna. I min erfarenhet verkar en del advokater inte vara så insatta i sitt ärende när de är i domstol heller, de har ju inte handlagt ärendet så det är ju inte så konstigt kanske.

Dock blir det lite "komiskt" ibland, komiskt för oss professionala som inte har våra barns framtid på spel, och troligen direkt skrämmande för föräldrarna. Egentligen är det väl knappast komiskt för oss heller, jag ser det som tragiskt personligen.

Som idag, jag pratade med vår myndighets handläggande advokat, som pratade med myndighetens advokat som var på plats i domstolen. Denna höll på att "förhandla" med föräldrarnas advokater (som inte heller då handlägger ärendet mellan förhandlingarna).

Min roll som någon form av "expert" i en "självständigt" grupp är ju även inte part på det sättet, som socialarbetaren som handlägger ärendet är. Som ni nog märker är det svårt att ens försöka förklara situationen, tänk då hur en förälder måste känna i denna situation.

Det var ett antal frågor till mig som passerade två personer innan de kom till mig, jag förstod inte vad de ville veta, och försökte få mer klarhet i frågorna, vilket ju var en intressant process. Nåväl efter massa om och men, så fick jag iaf efter en tid ett email från myndighetens handläggande advokat, där de för representerade advokaterna hade förhandlat en massa och i den processen tagit upp 3 frågor i relation till min utredning som jag skulle besvara.

Problemet för min del var att jag hade redan besvarat fråga ett ganska omfattande i min utredning, fråga två var en fråga om vad jag anser om skulle ske vid en hypotetisk situation som jag redan bedömt i min utredning inte var möjligt, samt fråga tree var en fråga som den handläggande socialarbetaren uppenbarligen ska besvara och inte jag.

Nu skapar ju detta inte direkt så mycket mer arbete för just min del, men det är ju lite frustrerande och i min mening ett ganska skrämmande exempel på hur domstolsförhandlingar i detta land verkar ofta fungera väldigt oklart och med en ineffektiv process.

Saker bara "sker" av bara farten i en process som verkar leva sitt eget liv och inblande parter är bara passagerare, jag kan inte ens föreställa mig hur en förälder känner sig i en sådan situation, maktlösheten måste kännas total.

Jag kan inte göra så mycket, jag gör mitt absolut bästa för att försöka säkerställa att alla föräldrar jag utreder får en så rättvis och så omfattande utredning som står i min makt att ge dem och får försöka vara nöjd med det, ibland är det dock svårt.